Arkiv för 11 maj 2009

h1

Första dagen på jobbet…

11 maj 2009

… gick hyfsat.

En gråtattack, men det var det ingen som såg eftersom chefen gett mig det perfekta jobbet. Att ställa i ordning i ”tältet”. Så jag körde omkring med min truck där nere och sorterade och organiserade inför morgondagens revision. Alldeles i min ensamhet. Eller ja, några arbetskamrater var nere ett par rundor för att hämta och lämna grejer då och då. Sista halvtimmen satt jag med Samuel och gick igenom lite vad han gjorde i det nya systemet.

Jag vågade mig ut i produktionen faktiskt! Jag gick hela vägen in i tetran och snackade lite med Rickard. Inte illa!!! I morgon får väl målet bli att gå upp till juicen då.

När jag slutade gick jag och handlade och sen fixade jag något lätt att käka. Var vrålhungrig eftersom jag inte fick i mig någon frukost i morse. Magen ville inte det, så det blev bara kaffe. Inte så nyttigt! Måste försöka äta frukost i morgon, vare sig jag vill eller inte.

Somnade på eftermiddagen/kvällen och vaknade av telefonen. Det var Maje, men jag mindes inte vad hon sa, så jag var tvungen att ringa upp henne för en stund sen och fråga vad hon ville. Inte lätt att vara trött!

Nu har jag käkat lite och det är dags för en dusch. Behöver få ur lite gegg ur håret som jag använde i lördags när jag lockade det. Och ni som tycker det verkar konstigt att jag inte tvättat det tidigare? Man ska helst bara tvätta löshår en gång i veckan för att det ska hålla sig snyggt och inte trassla sig och bli matt. I morgon kanske jag ska upp till Maje och hjälpa henne ta ur sitt löshår. Får se om hon får grejerna och jag har en bra dag.

Nä, duschen ropar på mig!

Go´kväll.

h1

Klockan är halv nio…

11 maj 2009

… och morgonkaffet slinker ner.

Jag mår bättre idag. Har ångest och är orolig och nervös, men jag är inte nere i det totala svarta mörker som jag var igår.

Mitt mål med dagen är att jag ska byta om till jobbarkläder och sen gå ner till logistiken genom produktionen. Jag har ju inte varit i produktionen alls sedan jag brakade ihop. Det känns på något sätt så förbannat utelämnande eller hur jag ska förklara det. Om jag inte lyckas gå genom produktionen när jag kommer dit så ska jag iaf försöka gå en liten runda under dagen. Jag bör inte sätta upp sådana här mål enligt psykologen, men jag måste känner jag. Jag behöver den positiva känslan när jag klarar något, mer nu än någonsin. De senaste två veckorna har kännts som om jag är tillbaka på steg ett igen, vilket är så frustrerande att jag blir galen. Jag som hade tagit några jättekliv framåt innan dess! Att det beror på att jag börjar jobba och samtidigt haft strulet med byte av psykolog är jag övertygad om. Så jag hoppas att jag kan få tyst på tankar och mörka moln när jag väl börjar träffa psykologen igen.

Nu ska jag sminka mig och samla mod innan det är dags.